Vinterväsen

— vatten— tystnad över dal
I mörkret — sval
— göms i fjärran horisont
— väsen

Refräng:
Vinterväsen, skuggor av is
Under nordavädren rider
Vinterväsen, av trolldom vis
Och vänder skyar berget vrider
Vinterväsen, frostens gud
Herkulisk äro varganatten
Vinterväsen, ärrade hud
Av iskristaller om natten

Ett vemodshjärta — tragiskt i sitt fång
— skugg— så lång
I djupa och — åskan blixtrar —
— stiger

En — grå — spelar plågsamt —
— hjärte— mörka —
Och veder— —
Och månens veka skimmer börjar falla

Refräng:
Vinterväsen, skuggor av is
Under nordavädren rider
Vinterväsen, av trolldom vis
Och vänder skyar berget vrider
Vinterväsen, frostens gud
Herkulisk äro varganatten
Vinterväsen, ärrade hud
Av iskristaller om natten